Urban Lab
I forskningsprogrammet Urban Lab samlas kvantitativa urbanforskare från flera olika discipliner. Urban Lab är ett samarbete mellan Nationalekonomiska institutionen och Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
Stort intresse för konferens om bostadssegregation och områdesutveckling
Det var fullt hus på Urban Labs konferens om bostadssegregation och områdesutveckling på Medelhavsmuseet i Stockholm 9 november. Urban Labs forskare presenterade sin senaste forskning om orsaker till och konsekvenser av bostadssegregation och områdesutveckling och hur man kan förbättra situationen för invånarna i områden med en mindre positiv utveckling.
I och med det stora intresset för konferensen- många som ville delta fick inte plats- så kommer Urban Lab att arrangera fler event på liknande teman framgent. Mer information om dessa arrangemang kommer att läggas ut här på hemsidan.
Fem miljoner kronor till forskning om nybyggnation, flyttkedjor och bostadsojämlikhet
Forskningsprojektet Nybyggnation, flyttkedjor och bostadsojämlikhet har beviljats fem miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte. Frågorna som forskarna vill belysa är huruvida man kan bygga bort bostadsbrist för socioekonomiskt utsatta hushåll genom att studera hur många bostäder, vilken typ av upplåtelseform och i vilka områden man skall bygga för att dessa hushåll ska få bättre bostäder. Forskarna vill också undersöka hur man kan motverka segregation genom att bygga för att få en bättre blandning av olika socioekonomiska grupper inom olika bostadsområden.
Forskning kring 162 hyresrätter som fördelats genom lottning
De 162 hyresrätterna som lottades ut i Rosendal i södra Uppsala har nu fördelats och forskarna inom Urban Lab kan börja undersöka effekterna av en slumpmässig fördelning av bostäder. Projektet kommer att undersöka hyresgästernas socioekonomiska och demografiska sammansättningen, vad det betyder för en ung person att få egen bostad utan att ha behövt stå i bostadskö i många år och hur detta i sin tur påverkar studieval, familjebildning, bostadskarriär och allmänt välbefinnande.
17,9 miljoner kronor i bidrag till forskning om segregation
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat 17,9 miljoner kronor i bidrag för forskningsprogrammet ”Boendesegregation, urbanisering och ojämlika livsvillkor”. Programmet är ett samarbete mellan forskare inom nationalekonomi, psykologi och ekonomisk historia och kommer att ingå i Urban Labs verksamhet.
Raoul van Maarseveen tilldeles Benzeliusbelöning
Urban Labs Raoul van Maarseveen har tilldelats Benzeliusbelöning 2023 för sin avhandling Urbanization and Education. The Effect of Childhood Urban Residency on Educational Attainment. Benzeliusbelöningen delas årligen ut av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Priset består av en penningsumma på 25 000 kr och ett diplom. Raoul disputerade 2022 och kommer i höst att påbörja en tjänst vid University of Cologne i Tyskland.
Urban Lab på kommunens workshop om Gottsunda
Urban Lab presenterade sin verksamhet och ett urval av sina forskningsprojekt på en workshop för de förtroendevalda i kommunstyrelsen, de olika nämnderna samt Uppsalahems styrelse. Dagen inleddes av hållbarhetschef Ida Bylund Lindman och kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling och sedan fick Urban Labs Matz Dahlberg och Che-Yuan Liang berätta om forskning med relevans för just Gottsunda. Några av projekten som lyftes var hur bostadsrelaterade åtgärder som tex nybyggnation, renovering eller ändrade köregler kan lyfta ett område, hur olika åtgärder påverkar individerna i områdena i termer av tex. betyg, löner, hälsa och flyttmönster, hur skjutningar och sprängningar påverkar områden, effekterna av polisens lista samt effekterna av att gå i förskola eller att fånga upp barn med stödbehov för barns utveckling.
Forskning om nödsamtal publicerad i den ansedda tidskriften The Economic Journal
Marina Toger, uvniversitetslektor vid kulturgeografiska institutionen och forskare inom Urban Lab, har fått en studie publicerad i den ansedda tidskriften The Economic Journal. Artikeln ”Police Response Time and Injury Outcomes” är samförfattad med nationalekonomerna Gregory DeAngelo och Sarit Weisburd. Studien bygger på data från samtal till det amerikanska nödnumret 911 i Dallas och utvärderar hur prioriteringen av larmen om våld kan påverka skadeläget hos offren. Resultaten visar att ökad responstid ökar sannolikheten att en händelse resulterar i en skada. Effekten är särskilt framträdande bland kvinnliga offer, vilket antyder att snabbare utryckningar kan spela en viktig roll för att minska skador relaterade till våld i hemmet.
Två Urban Lab doktorander har disputerat
Urban Labs två doktorander, Raoul van Maarseveen och Adrian Poignant har nu doktorerat. Raoul van Maarseveen med avhandlingen "Urbanization and Education: The Effect of Childhood Urban Residency on Educational Attainment" och Adrian Poignant med “Gold, Coal and Iron: Essays on Industrialization and Economic Development”.
Urban Lab på turné
Nyligen blev Urban Labs föreståndare Matz Dahlberg inbjuden av CERUM (Centrum för regional vetenskap) vid Umeå universitet för att berätta både om hur Urban Lab är organiserat och finansierat och om samarbetet med Uppsala kommun. Matz Dahlberg har även besökt Aalto universitetet i Esbo i Finland för att presentera Urban Lab.
Forskare och tjänstemän samlades i gemensam workshop
Hur påverkas huspriserna av att bostadsområden stämplas som utsatta? Hur kan randomiserade experiment användas i offentlig förvaltning? Vilka effekter har nybyggnation på segregation? Det var några av frågorna som avhandlades när kommunens tjänstemän och forskare vid Uppsala universitet möttes i fullmäktigesalen förra veckan.
MorfO - vektyg för stadsplanering
Städer kan vara byggda på många olika sätt. Olika städer skiljer sig åt och olika delar av samma stad likaså. Hötorgscity i centrala Stockholm liknar till exempel inte de stadsdelar man når en station bort med tunnelbanan och ännu mindre de stadsdelar som finns vid tunnelbanans ändstationer. Ibland åtskiljs städernas delar av barriärer, som järnvägslinjer eller älvar, och ibland är det mer sömlöst.
- Sådana stadsmorfologiska skillnader skulle kunna vara av betydelse och i MorfO har samtliga svenska tärorter (>2 000 invånare) delats in i mindre stadsdelar och områden baserat på varierande urban-morfologiska förhållanden och förekomst av barriärer. Sammanlagt uppgår MorfO-områdena till 8 540 stycken, säger Jan Amcoff som är docent vid kulturgeografiska institutionen och affilierad med Urban Lab.
Ladda ned filerna här
Kontakta Jan.Amcoff@kultgeog.uu.se för mer information
Bilden till vänster illustrerar hur stadens morfologi varierar och hur det fångas upp av MorfO-indelningen med Mariestad som exempel.
Matz Dahlberg ny ledamot i Delmi
I augusti utsågs Urban Labs forskningsledare, Matz Dahlberg till ny ledamot i Delmis kommitté.
-Det känns intressant och spännande att kunna vara med och bidra i en policynära diskussion kring viktiga frågor. Migration och integration är ju väldigt viktiga och aktuella samhällsfrågor som genererar mycket diskussion och många åsikter. Forskningen har därför en viktig roll att fylla genom dess möjlighet att leverera faktabaserad och trovärdig evidens, säger Matz Dahlberg.
Magdalena Dominguez till London School of Economics (LSE)
Magdalena Dominguez har varit en del av Urban Lab-teamet i ett år och har nu rekryterats till London School of Economics and Political Science (LSE) - Centre for Economic Performance (CEP) där hon ska börja som forskare inom Policing and Crime research group and the Community Wellbeing Programme.
Lika mycket som vi är ledsna över att se henne gå, är vi stolta över att se henne gå till en så fantastisk ny arbetsplats och vi är oerhört tacksamma för hennes lysande bidrag, såväl profesionella som personliga, till vår forskningsmiljö här på Urban Lab.
Lär mer om Magdalena här och hennes forskning: Gang-sweeps- crime and welfare, Crime composition in gang enclaves och Community based interventions and inequality
Striktare migrationspolitik påverkar migrationen till andra EU-länder
Matz Dahlberg och Cristina Bratu har tillsammans med Till Nikolka utkommit med en SNS-rapport som visar att skärpta migrationsregler i ett EU-land kan påverka migrationen till andra medlemsländer. Forskarna har specifikt studerat hur Danmarks skärpta regler för familjeåterförening 2002 fick danska medborgare som ville förenas med en partner från ett land utanför EU att istället bosätta sig i Sverige.
Bakgrunden är att Danmark 2002 började ställa hårdare krav på alltifrån ålder och försörjning till besparingar och bostad för de par som ville förenas i landet. Sverige hade vid den tiden inte alls lika strikta regler för familjeåterförening. Detta fick många berörda par att bosätta sig på den svenska sidan av Öresund, visar analyser i Spridningseffekter av striktare invandringspolitik som getts ut av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Studien bygger på ett unikt datamaterial där register över hela Sveriges och Danmarks befolkning används.
Läs mer och ladda ner rapporten på SNS webbplats
Rapporten bygger på en vetenskaplig artikel som publicerades i Journal of Public Economics 2020. Till artikeln "Spillover effects of stricter immigration policies"
Lågkonjunktur kan ha positiv inverkan på segregationen
I en artikel i UNT kommenterar Urban Labs Che-Yuan Liang, lektor i nationalekonomi vid IBF, den stundande lågkonjunkturens inverkan på flyttmönstren i Uppsala. Han påpekar för tidningen att det har byggts väldigt många nya bostäder under högkonjunkturen i Uppsala. Många av de bostäderna börjar nu bli klara till lågkonjunkturen som väntar och då kommer många inte ha råd att varken köpa eller hyra dyra nybyggen. Eftersom byggföretagen vill tjäna pengar måste de sänka priserna för att hitta hyresgäster eller köpare. På det sättet blir det lättare för människor från andra områden att flytta till stadsdelar som anses mer attraktiva och är lite dyrare. Che-Yuan Liang säger till UNT att han därför tror att en lågkonjunktur kan bidra till att minska segregationen.
– När man inte bygger tillräckligt mycket, när det flyttar in mer folk än vad det byggs, då får vi ogynnsamma flyttmönster. Det som händer när det blir bostadsbrist är att de rika konkurrerar ut de fattiga om bostäderna. De fattigaste trycks ihop i fattigare områden, det är ett huvudresultat från min forskning.
Hur det kommer bli i verkligheten är dock osäkert. Che-Yuan Liang vill lägga in en brasklapp för att hans spådomar bygger på historiska mönster och alltså inte är skrivna i sten:
– Framtiden är svår att förutspå, dessutom leder konjunktursvängningar ofta till godtycklig och orättvis ekonomisk omfördelning där några förlorar på prisutvecklingen, säger han till UNT.
Urban Lab på Bostadsmötet 2022
Uppsala kommun och forskare inom Urban Lab stod bakom Bostadsmötets mest välbesökta session Effekter av nybyggnation på flyttkedjor och boendemönster. I sessionen diskuterades bostadsförsörjningen i Uppsala kommun specifikt och flyttkjedjor, boendemönster, segregation och social blandning mer generellt.
Lyckad forskningskonferens
Samma dag som pandemirestriktionerna släppte och arbetslivet började återgå till det normala inleddes det första större forskarmötet inom Urban Lab. Drygt 30 forskare från olika discipliner sammanstrålade och utbytte erfarenheter och insikter.
Nytt forskningsprojekt om segregation
Urban Labs forskare i nationalekonomi Matz Dahlberg och Torsten Santavirta ska i ett nytt projekt undersöka så kallade grannskapseffekter och segregation. I särskilt fokus är föräldrar och deras sätt att uppfostra barn.
Forskning om hyresbostäder som fördelas genom lottning
Alive Bostad AB har inlett uppförandet av 162 hyresrätter i Rosendal i södra Uppsala. Målet är att erbjuda bostad till unga vuxna (18–35 år) med ca 30 procent lägre hyra än andra likvärdiga bostäder. Bostäderna, som ritas av Tengbom arkitekter, byggs i trä och lägenheterna ska fördelas genom lottning. Lottningen gör projektet intressant för Urban Labs forskare, som får en unik möjlighet att studera sådant som inte kan undersökas när lägenheter fördelas genom kötid.
DEBATTARTIKEL: VILLAKÖPARE SKULLE KUNNA FÅ HJÄLP ATT BEAKTA RISKEN FÖR ÖVERSVÄMNING
Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi och föreståndare för Urban Lab, skrev tidigare i somras en debattartikel i Helsingborgs Dagblad tillsammans med Robert Boije, chefsekonom vid SBAB, och Greta Fredriksson, master i nationalekonomi, som handlar om hur risken för översvämning kan påverka bostadspriserna. Debattartikeln bygger på Greta Fredrikssons masteruppsats.
Läs masteruppsatsen Property Prices and New Information on Flood Risks
Läs debattartikeln Villaköpare skulle kunna få hjälp att beakta risken för översvämning
Ny rapport om inkomstojämlikhet och boendesegregation
I den nya rapporten Inkomstojämlikhet och boendesegregation som ges ut av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) visar Urban Labs forskare Che-Yuan Liang att inkomstojämlikheten och den inkomstrelaterade boendesegregationen ökat kraftigt i svenska kommuner sedan1990-talet. Ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Istället verkar utbildningsnivå vara den faktor som påverkar boendesegregationen mest.
Läs rapporten Inkomstojämlikhet och boendesegregation
Urban Lab-forskare får pris
Raoul van Maarseveens artikel “The Effect of Urban Migration on Educational Attainment: Evidence from Africa” har utnämnts till vinnare av IPUMS Research Award 2020.
Läs mer om utmärkelsen och Raoul van Maarseveens forskning
Finansiering
Urban Lab är ett samarbete mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet.