Forskningsprojekt
Scars of War: the local legacy of WW1 deaths on British soldiers
Forskarna studerar konsekvenserna av dödligheten på slagfältet från första världskriget och dess effekter på brittiska soldaters beteende under andra världskriget. Resultaten visar att arvet från första världskriget kan överföras och förstärkas av medborgarna genom hågkomstten av fallna soldater.
Effekter av tidigt inträde på bostadsmarknaden: Evidens från lotterifördelning av nya hyresbostäder
Hur påverkas ett områdes socioekonomiska och demografiska sammansättning av slumpmässig fördelning av bostäder? Vad betyder det för en ung person att få egen bostad utan att ha behövt stå i bostadskö i många år? Påverkar detta i sin tur studieval, familjebildning, bostadskarriär och allmänt välbefinnande? Detta forskningsprojekt ska försöka besvara dessa frågor.
Elektricitet, samhällsförändring och effekter på lokala arbetsmarknader
Detta projekt analyserar hur lokala arbetsmarknader anpassar sig till tekniska förändringar. Vi analyserar det tidiga 1900-talet, då elektriciteten bidrog till en andra industriell revolution genom att spridas brett i samhället.
Planering och social blandning
På vilket sätt kan en kommun arbeta för att uppnå social blandning och hur väl fungerar de planeringsverktyg som kommunen implementerar och har till sitt förfogande?
Vilken betydelse har förskolans kvalitet för barns kunskapsutveckling i förskoleklass?
Internationell forskning har visat att förskolans kvalitet är av stor betydelse för barns lärande och utveckling. Genom att studera tre förskolor i Uppsala vill forskarna undersöka om, och under vilka förhållanden, skillnader i förskolans kvalitet har betydelse för barns kunskapsutveckling i förskoleklass.
Växande städer och segregerade grannskap
Vi undersöker hur nybyggnation påverkar befolkningssammansättning och bostadspriser i grannskapet och segregationen mellan olika grannskap inom en kommun.
Effekter av att stadsdelar klassas som ”utsatta områden”
Sedan 2015 har den svenska polisen pekat ut vissa områden som ”utsatta”. I detta projekt är vi intresserade av att undersöka hur klassificeringen påverkar de utpekade områdena.
Markanvändning i Sverige
I detta projekt skapar vi en databas som innehåller omfattande information om hur marken i Sverige används. Genom att kombinera markanvändningsdata med ett populationstäckande individregister kan vi skapa detaljerade markanvändningsdata som beskriver individers närområden.
Hur värderas bostäder av hyresgäster och hyresvärdar?
I detta projekt, som genomförs i samarbete med Uppsalahem, studerar vi hyresgästers villighet att betala för olika bostadsattribut, som bostadsyta och läge. I projektet avser vi också att studera lokala hyresvärdar och deras syn på och förståelse för hyresgästerna, samt hur de själva uppfattar bruksvärdesprincipen.
Områdens rykte och val till gymnasieskolan
Vi undersöker effekter av att den svenska polisen 2015 började publicera rapporter som pekade ut stadsdelar som ”utsatta”. Offentliggörandet av listan har lett till stort medieintresse och de utpekade områdena beskrivs ofta i medierna på ett stigmatiserande sätt.
Gängsammansättning och kriminalitet
I detta projekt studerar vi gängens närvaro och inflytande i en stad. Vi analyserar om det finns en brytpunkt där gängnärvaro börjar påverka kriminaliteten, och vi testar avbrott i kriminalitet och gruppsammansättning.
Gängkriminalitet och välfärd
I detta projekt studerar vi hur kriminella organisationer påverkar gripna personer. Vi studerar också konsekvenser för välfärden i områden som drabbats av en brottsvåg.
Gemenskapsbaserade interventioner och ojämlikhet
I detta projekt studerar vi vilka effekter stärkta band till samhället har på lokal brottslighet. I forskningen drar vi nytta av samhällelig hälsopolitik som syftar till att förbättra hälsoutfall och minska ojämlikheter i de mest missgynnade stadsdelarna.
”Jag bor hos mamma och pappa”. Arbetsmarknad, bostadsmarknad och välfärd
Ungdomar bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än tidigare i historien, samtidigt som de lägger mer pengar på bostäder. I Europa bodde 69 procent av personerna i åldern 16–29 år med sina föräldrar år 2019.
Business as usual? Dynamisk markutveckling i översvämningsområden
Med hjälp av historiska data om översvämningar och byggnader i Spanien dokumenterar vi mönster för markutveckling i efterdyningarna av en översvämning. Den genomsnittliga utvecklingen påverkas inte av översvämningar, och bostadshus fortsätter att byggas nära potentiellt farliga områden.
Leder kommunala visstidsanställningar till ökad sysselsättning eller tryggar de bara a-kassan?
Arbetsmarknadspolitiska program i form av offentliga tillfälliga anställningar får sällan goda resultat i utvärderingar. För grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden kan dock fördelarna i form av utökade nätverk och arbetslivserfarenhet väga upp negativa inlåsningseffekter.
Vad ger bäst betalt vid tvångsförsäljning – exekutiv auktion eller försäljning via mäklare?
Utfallet av tvångsförsäljningar av fastigheter har inte undersökts tidigare men är möjligt att mäta i Sverige, eftersom Kronofogden är skyldig att välja mellan dessa metoder i varje tvångsförsäljningsärende. Studien bygger på evidens från ett randomiserat experiment.
Ålder vid ankomst och bostadsintegration
I detta projekt undersöker vi om flyktingbarns ålder vid invandringen till Sverige påverkar vilket socioekonomiskt grannskap de bor i som vuxna.
Bostadsförsörjning och bostadsojämlikhet
Enligt filtreringsteorin rör sig bostäder från höginkomsttagare till låginkomsttagare i takt med att bostäderna, med tiden, försämras. Detta projekt undersöker filtreringens roll för låginkomsttagares möjligheter att få bostäder, med utgångspunkt i data för hela befolkningen och alla fastigheter sedan 1990.
Etniska enklaver och politiskt deltagande
Vilka effekter har boende i etniska enklaver på framtida politiskt deltagande? I denna studie använder vi valdeltagande på individnivå för att studera den etniska koncentrationens effekt på de boendes valdeltagande.
Inkomstskillnader och bostadssegregation
Mellan 1990 och 2017 har inkomstskillnaderna (Gini-koefficienten) ökat med över 30 procent, och bostadssegregationen med cirka 50 procent (Neighborhood sorting index) i Sverige. Detta projekt undersöker effekterna av inkomstskillnader på bostadssegregation med hjälp av svensk befolkningsdata från 1990–2017.
Mobilitetseffekter av Covid-19-pandemin mot bakgrund av den svenska linjen
Sverige har fört en mindre restriktiv politik för social distansering än de flesta andra länder under Covid-19-pandemin. Detta projekt använder mobiltelefondata för att undersöka vilka effekter de svenska rekommendationerna har haft på den individuella rörligheten.
Om gentrifiering: renovering av hyreshus och socioekonomisk uppdelning
Syftet med detta projekt är att med hjälp av registerdata för alla renoveringar i Sverige 1995 till 2014 undersöka om renoveringar påverkar den socioekonomiska sammansättningen i de renoverade fastigheterna.
Urban social och ekonomisk geografi i ett längre perspektiv, 1880–2017
Detta forskningsprojekt syftar till att analysera förändringar i urban social och ekonomisk geografi under perioden 1880–2017 och hur dessa är kopplade till ändringar inom transportteknik och stadsplanering. Forskarna planerar att använda data från Stockholm, Sundsvall, Växjö, Norrköping, Östersund och Uppsala.
Tungmetallprojektet
Detta projekt undersöker om exponering för miljögifter i barndomen har konsekvenser längre fram i livet. Forskarna studerar effekter av exponering för kvicksilver, kadmium och arsenik kopplat till ekonomiska utfall under livscykeln. De undersöker också om konsekvenserna kan skilja sig åt beroende på föräldrarnas socioekonomiska status.
Urbaniseringens effekter på utbildning
I det här projektet tittar vi på vilka effekter urbanisering har på barns skolresultat i utvecklingsländer. Förbättras människors utbildningsresultat och inkomstnivåer om de flyttar till städer? För att besvara frågan använder forskarna omfattande data för en rad utvecklingsländer i Afrika och Latinamerika.
